OBS! Detta är enbart ett förslag på hur man kan göra. Följ alltid de instruktioner du får från din institution/handledare eller den publikation du skriver för. Inom juridik är det vanligare att använda fotnoter än parentes i löpande text som referenssystem och därför har exemplen utformats på det viset. Exemplen nedan bygger bl.a. på:
Hänvisningar till lagar, förordningar och föreskrifter sker direkt i den löpande texten genom att ange dess namn och det ursprungliga SFS-numret. Namnet skrivs första gången i texten i fullständig form och med liten bokstav:
… i lagen (1994:1776) om skatt på energi anges att…
Vid senare hänvisningar till samma lagtext behövs inte SFS-nummer anges. Man kan istället använda förkortningar eller en kortare variant av namnet.
…. enligt LSE …
… enligt energiskattelagen …
När man hänvisar till en författning ur annan författningssamling än SFS skriver man också beteckningen på den författningssamlingen:
… enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2012:2) Belastningsergonomi bör...
Vid hänvisningar till balkar och grundlagar kan man använda förkortningen utan SFS-nummer redan första gången, t.ex. RF, RB m.fl.
Hänvisningar till särskilda paragrafer skrivs med siffra först och därefter paragraftecken. Kapitel förkortas till kap. Kolon kan användas istället för att skriva ut kap. och §. Detta görs vanligen när förkortningen används. Hänvisa till flera paragrafer med dubbla paragraftecken:
… 1. kap. 4 § aktiebolagslagen … alt. … aktiebolagslagen 1. kap. 4 § …
… ABL 1:4 … alt. 1:4 ABL …
… 1-3 och 5 §§ förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium …
Hänvisningar till andra typer av författningar och stadgar kan göras på liknande sätt:
... enligt Förenta Nationernas stadga (1945) artikel 11 paragraf 2 ... alt. ... enligt FN-stadgan art. 17 para. 3 ...
I källhänvisningen till offentligt tryck skriver du vad det är för material (Prop. = proposition, SOU = Statens offentliga utredningar, Ds = Departementsserien, Dir. = Kommittédirektiv, Skr. = Skrivelser, Bet. = Betänkanden etc.) och nummer samt eventuell sidhänvisning:
1 Prop. 2001/02:158, s. 37.
2 SOU 1994:75, s. 32-33.
3 Ds 2009:2, s. 48.
4 Dir. 2015:4.
5 Skr. 2016/17:38, s. 3-5.
6 Bet. 2015/16:SkU5, s. 6.
7 Lagrådets yttrande 2015-06-16, s. 4.
8 Ekobrottsmyndigheten 2015-09-14, s. 2.
När du hänvisar till en rättsakt från EU för första gången anges vanligen den fullständiga titeln med en hänvisning till EUT/EGT samt sidhänvisning:
9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (EGT L 9, 15.1.2003, s. 3–10), s. 4.
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 31.7.2007, s. 40-49), s. 42.
När du längre fram i din text hänvisar till samma rättsakt kan du ange en förkortad titel med sidhänvisning, men utan hänvisning till EUT/EGT:
11 Direktiv 2002/92/EG, s. 6.
12 Förordning (EG) nr 864/2007, s. 43-45.
Du kan göra på liknande sätt när du hänvisar till förberedande akter eller andra typer av dokument från EU:s institutioner. Vid första hänvisningen anges fullständig titel och sidhänvisning:
13 Europeiska kommissionen, Meddelande från kommissionen till rådet om ett samråd om fiskemöjligheter för 2013, COM (2012) 278 final av den 7 juni 2012, s. 3.
14 Europeiska kommissionen, Grönbok – Reform av den gemensamma fiskeripolitiken, COM (2009) 163 final av den 22 april 2009, s. 7.
15 Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott, COM (2014) 476 final av den 18 juli 2014, s. 4.
Vid senare hänvisning till samma dokument kan du ange en förkortad variant av titeln samt sidhänvisning:
16 COM (2012) 278 final av den 7 juni 2012, s. 2-3.
17 COM (2009) 163 final av den 22 april 2009, s. 8.
18 COM (2014) 476 final av den 18 juli 2014, s. 3.
Referenser till litteratur kan anges som fullständiga eller förkortade referenser. Om du använder förkortade referenser måste du ha en källförteckning i slutet av arbetet med fullständig information om de publikationer du använt. I den enklaste varianten av förkortad referens uppges enbart författarens efternamn samt den sida i publikationen som du vill hänvisa till. Används flera verk av samma författare är det bra att även uppge titeln på bok/tidskrift samt eventuellt årtal:
19 Josefsson SvJT 2015, s. 40.
20 Holmberg m.fl., Grundlagarna : Regeringsformen, kommentaren till 1 kap. 1 § under rubriken Demokrati.
21 Johnsson, Hälso- och sjukvårdslagen, kommentaren till 5 kap. 1 §.
22 Blyme, Arbetsmiljölagen, kommentaren till 1 kap. 2 §.
23 Falk, s. 156.
24 Falu kommun, s. 4.
Om du använder fullständiga referenser i fotnoten är det inte alltid nödvändigt med en källförteckning i slutet av arbetet. Se exempel på hur fullständiga referenser utformas längre ner på sidan under Källförteckning, Litteratur.
Hänvisningar till rättsfall anges vanligen i fullständig form i fotnoterna. För rättsfall från EU ska domens vedertagna namn, som bestäms av domstolen, anges. Du kan hitta detta namn (OBS! enbart på engelska och franska) genom att söka på målnumret i listorna över rättspraxis på EU-domstolens webbplats.
25 NJA 2012 s.22.
26 Uppsala tingsrätt dom 2016-12-30 i mål nr B 5953-16.
27 JO:s beslut dnr 3026-2009.
28 Domstolens dom av den 25 april 2013, Kommissionen mot Sverige, C-480/10, ECLI:EU:C:2013:263.
29 Parrillo mot Italien, nr 46470/11, dom meddelad den 27 augusti 2015.
30 Miller v. Alabama, 567 U.S. 460 (2012).
Vanligtvis anges lagar och förordningar enbart i den löpande texten och inte i källförteckningen.
Offentligt tryck kan vid behov delas in i underrubriker i källförteckningen. Under varje rubrik anges källorna i kronologisk ordning med äldst först.
Litteratur som använts presenteras i alfabetisk ordning i källförteckningen. Kursiv stil i titel på böcker samt i namn på tidskrifter gör referensen mer lättläst. Många juridiska tidskrifter har etablerade förkortningar och de används gärna i källförteckningen. Några exempel:
När du har använt dig av lagkommentarer från databaserna Karnov eller Zeteo skriver du Författare, Verk/Lag, kommenterat lagrum. I slutet av referensen skriver du varifrån du hämtat kommentaren (Lexino = djupa lagkommentarer i Karnov) samt vilket datum lagkommentaren är uppdaterad. I Karnov hittar du datumet direkt under huvudrubriken till varje författning, gäller det Lexino hittar du datumet vid varje djup kommentar. När du är inne i en lagkommentar i Zeteo och vill veta vilken titel, upplaga/version och datumangivelse du ska ange i källhänvisningen, klicka på länken "Bibliografisk info". Då kommer du vidare till titelsidan där du hittar denna information.
Mer om att hänvisa till Karnov lagkommentarer och Lexino djupa kommentarer under fliken "Hjälp & Feedback" till höger i Karnov.
Mer om att hänvisa till lagkommentarer i Zeteo.
Rättsfall och avgöranden är inte alltid nödvändiga att ha med i källförteckningen, eftersom hänvisningarna är kompletta redan i noterna. I längre arbeten såsom examensuppsatser är det dock bra att ha med ett register över de rättsfall du hänvisat till. Rättsfallen kan då delas in i underrubriker i källförteckningen. De presenteras i kronologisk ordning med äldst först.
Källförteckning
Prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap
Prop. 2013/14:106 Patientlag
Prop. 2015/16:4 Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar
SOU 2007:11 Staten och kommunerna - uppgifter, struktur och relation
SOU 2010:8 En myndighet för havs- och vattenmiljö
SOU 2015:5 En ny svensk tullagstiftning
Ds 2008:2 Europeiskt betalningsföreläggande
Ds 2009:2 Skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel
Ds 2014:10 En tydligare beredning av myndighetsföreskrifter
Bet. 2014/15:UbU15 En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Bet. 2015/16:SkU5 Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag
Dir. 2015:4 En reviderad insolvensförordning
Lagrådets yttrande 2015-06-16 Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar
Ekobrottsmyndigheten 2015-09-14 Yttrande över departementspromemorian Ett ändamålsenligt minoritetsskydd (Ds 2015:25)
Rskr. 2016/17:10
Skr. 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 31.7.2007, s. 40-49)
Europeiska kommissionen, Grönbok – Reform av den gemensamma fiskeripolitiken, COM (2009) 163 final av den 22 april 2009
Europeiska kommissionen, Meddelande från kommissionen till rådet om ett samråd om fiskemöjligheter för 2013, COM (2012) 278 final av den 7 juni 2012
Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott, COM (2014) 476 final av den 18 juli 2014
Blyme, Hans, Arbetsmiljölag (1977:1160), Karnov 2017-01-01
Calais, Magnus, Upphandlingsreglernas tillämpningsområden : "Telenet-Målet" – EU-Domstolens dom den 14 november 2013 i Mål nr C-221/12, Europarättslig Tidskrift, 2014:2, s. 342-347
Cejie, Katia, New Swedish Emigration Taxes on Business Income, European Tax Studies 2012, s. 1-13
von Essen, Ulrik, Processramen i förvaltningsmål: ändring av talan och anslutande frågor, Stockholm: Norstedts Juridik 2009
Falk, Jan-Erik, Lag om offentlig upphandling – en kommentar, 2 uppl., Stockholm: Jure 2011
Falu kommun, Exploateringsavtal i Falun – så går det till, 2016, https://www.falun.se/download/18.6b482e55152c657305c23fe1/1455103568946/Exploateringsavtal,150618,%20webb.pdf, hämtad 2018-03-02
Holmberg, Erik, Stjernquist, Nils, Isberg, Magnus, Eliason, Marianne & Regner, Göran, Grundlagarna : regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen, 3 uppl., (1 januari 2015, Zeteo)
Johnsson, Lars-Åke, Hälso- och sjukvårdslagen: med kommentarer, 10 uppl., (1 september 2017, Zeteo)
Josefsson, Carl, Domstolarna och demokratin – Något om syftet med grundläggande rättigheter, europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida, SvJT 2015, s. 40-71
Levin, Marianne, Marknadsföringslag (2008:486), Lexino 2014-06-03
Persson, Annina H.& Henrikson, Ann-Sofie, Regulation of Instant Loans and Other Credits in Swedish Law, Juridica International 2014:22, s. 57-70
af Sandeberg, Catarina, Lag (2004:575) om europabolag, Karnov 2016-10-01
Wennerström, Erik, Rättsstat och rättssäkerhet i EU, SvJT 2007, s. 27-37
NJA 1978 s. 43
NJA 1997 s. 27
NJA 2012 s. 22
Högsta domstolen dom 2017-09-14 i mål nr B 1049/17
RH 2008:1
Svea hovrätt dom 2016-12-29 i mål nr B 84 11-16
Tingsrätterna
Uppsala tingsrätt dom 2016-12-30 i mål nr B 5953-16
RÅ 2009 ref. 56
RÅ 2009 ref. 73
HFD 2011 ref. 9
Högsta förvaltningsdomstolen dom 2015-12-14 i mål nr 3187-15
Kammarrätten i Stockholm dom 2012-01-02 i mål nr 2428-11
MÖD 2016:21
Mark- och miljööverdomstolen dom 2016-12-22 i mål nr P 3893-16
JO 2003/04 s. 447
JO 2004/05 s. 423
JO 2007/08 s. 521
JO:s beslut dnr 3026-2009
JO:s beslut dnr 6032-2010
Domstolens dom av den 12 juli 2005, Egon Schempp mot Finanzamt München V, C-403/03,
ECLI:EU:C:2005:446, punkt 22
Domstolens dom av den 26 februari 2013, Åklagaren mot Hans Åkerberg Fransson, C-617/10, ECLI:EU:C:2013:105
Domstolens dom av den 25 april 2013, Kommissionen mot Sverige, C‑480/10, ECLI:EU:C:2013:263
Parrillo mot Italien, nr 46470/11, dom meddelad den 27 augusti 2015
J.K. and Others v. Sweden, nr 59166/12, dom meddelad den 23 augusti 2016
