Referera till juridiskt material

Källförteckning - huvudrubriker

I juridiska PM och uppsatser är det vanligt att dela in källförteckningen i delar utifrån rättskällorna. Hur detaljerad indelning och hur många underrubriker du bör ha beror bland annat på hur många källor inom varje kategori du har. Ibland blir det lättare för läsaren med många rubriker och ibland med färre. Gör en rimlig avvägning utifrån de källor du har använt dig av i ditt arbete.

En vanlig indelning är följande huvudrubriker:

  • Offentligt tryck
  • Litteratur
  • Rättsfall

Källförteckning - underrubriker

Offentligt tryck

Om du har många källor under rubriken offentligt tryck så kan du dela in dem i underrubriker. Under varje rubrik anges källorna i kronologisk ordning. Exempel på rubriker och underrubriker:

  • Svenskt offentligt tryck
    • Propositioner
    • Statens offentliga utredningar
    • Utskottsbetänkanden
    • Departementsserien
    • Kommittédirektiv
    • Riksdagsskrivelser
    • Lagrådsremisser
  • EU-dokument
    • Direktiv
    • KOM-dokument

 

Litteratur

Under rubriken litteratur så är det vanligast att ange samtliga källor i en alfabetisk ordning oavsett om det är böcker, tidskriftsartiklar, lagkommentarer etc. Webbsidor kan också läggas här även om vissa väljer att lägga sådana under rubriken internetkällor eller liknande.

 

Rättsfall

Vid behov kan du använda underrubriker för de olika instanserna. Under varje rubrik så anges vanligen rättsfallen i kronologisk ordning. Några exempel på möjliga rubriker och underrubriker.

  • Svenska avgöranden
    • Högsta Domstolen
    • Högsta Förvaltningsrätten
    • Hovrätterna
    • Kammarrätterna
    • Tingsrätterna
    • Förvaltningsrätterna
    • Justitieombudsmannen
    • Mark- och miljööverdomstolen
    • Skatteverkets ställningstaganden
  • EU-domstolen
  • Europadomstolen
  • Utländska avgöranden