Det finns AI-verktyg som är anpassade för informationssökning i en vetenskaplig kontext. Du kan oftast söka med en vanlig fråga och få en sammanfattning med referenser till vetenskapliga artiklar. Några sådana verktyg är Elicit, Consensus och SciSpace. Verktygen är kopplade till en bakomliggande databas. Beroende på vad som finns tillgängligt i databasen baseras verktygens sammanfattning på abstract eller hela artiklar.
Sökning med naturligt språk betyder att du kan skriva in en vanlig fråga eller mening istället för att ta ut enstaka nyckelord. Sökningen är då semantisk, alltså kan du få träffar på texter med liknande innehåll utan att de har använt exakt samma ordval som du har gjort i din fråga. En fördel är att du oftare får träffar där sökorden används i rätt sammanhang och har rätt förhållande till varandra.
Om du till exempel gör en traditionell sökning där du söker på nyckelord om utbildning och EU kan träffarna handla om utbildning i EU-länder, utbildning om hur EU fungerar eller EU:s politik i utbildningsfrågor. Med en semantisk sökning kan du styra kontexten mer.
Letar du efter publikationer som ska innehålla ett specifikt ord kan det vara mer effektivt att använda ett verktyg utan semantisk sökning, till exempel bibliotekets söktjänst eller en boolesk sökning i en artikeldatabas. Detsamma gäller om du söker efter ett specifikt verk eller publikationer av en specifik person.
Med hjälp av stora språkmodeller (Large Language Models, LLM) genereras välformulerade sammanfattningar, ofta med referenser till källor. Urvalet av vilka delar som är viktigast i en artikel kan ibland bli fel, så att sammanfattningen blir missvisande. Det kan krävas förkunskaper i ämnet för att du ska kunna bedöma om du har fått ett bra svar på frågan.
Tänk på att:
En vanlig skillnad mot artikeldatabaser är att antalet totala träffar inte brukar synas i AI-söktjänster. Du får se "topp 5" eller "topp 10" eller liknande. Artiklar matchar sökning mer eller mindre bra snarare än att de antingen matchar eller inte, som i sökning med sökord.
Det kan därför vara svårare att få en bild av hur mycket som har publicerats om ett ämne, vilka de senaste publikationerna är eller vilka typer av publikationer som finns och om de har genomgått peer review.
Det kan finnas filter även i AI-stödda söktjänster, men de går oftast inte att prompta som en chattbot. Det fungerar alltså sämre att skriva "Visa endast granskade artiklar från de senaste 5 åren" än att använda inbyggda filter.
Det är inte möjligt att söka i all världens forskning någonstans. Ingen tjänst ”har allt”.
Flera olika AI-söktjänster är kopplade till databasen Semantic Scholar, till exempel Elicit, Consensus och SciSpace. De är specialiserade på att hitta vetenskapliga publikationer, till skillnad från ChatGPT, Microsoft Copilot och Perplexity som söker på webben.
AI-söktjänster har överlag bättre täckning av ämnen inom teknik, naturvetenskap och medicin än inom juridik och humaniora. Det finns framförallt artiklar, och inte i lika hög grad böcker, avhandlingar, eller andra typer av publikationer.
Följ reglerna på kursen du går. Olika kurser har olika regler och om det inte finns någon regel på kursen får man använda AI.
Tänk på: